Brandskyddsguiden för glasklara val

Brandglasning och brandskyddade glaspartier

Den här guiden är till för dig som arbetar med eller vill upptäcka möjligheterna med invändig brandglasning och brandskyddade glaspartier. Från att ha varit en bräcklig, men nödvändig ljuspunkt i hus, hem och andra vistelseplatser erbjuder dagens flora av glas och infästningar alternativ som bara ett stenkast tillbaka i tiden ansågs tämligen omöjliga. Här har vi samlat information om olika glastyper, användningsområden, beteckningar och teknisk information där vi vill visa på möjligheterna av nästintill total designfrihet. Syftet är att lyfta kunskapen och underlätta för smarta, tilltalande och ekonomiska lösningar, som dessutom uppfyller gällande krav på säkerhet och kvalitet.

Typer av brandskyddsglas

I brandskyddssammanhang brukar man tala om tre typer av användbara glas:

  • Härdade och rutarmerade
  • Laminerade
  • Förseglad tvåglaskonstruktion

Härdade och rutarmerade glas

De allra enklaste är de härdade och rutarmerade. Glaset har en flam- och rökgasavskiljande funktion och återfinns i brandklass E. Glaset saknar värmeisolerande egenskaper och fungerar därför bäst där målsättningen endast är att uppnå en flam- och rökgasavskiljande effekt. På grund av strålningsvärmen bör glaset inte användas i oskyddade träkonstruktioner.

Laminerade glas

Uppbyggda av två eller flera glasskikt med mellanliggande silikat har de laminerade glasen betydligt bättre strålningsskydd än de härdade och rutarmerade. Glasen uppfyller tack vare sin konstruktion kraven för såväl brandklass E som EI och den europeiska standarden EW. Förseglad tvåglaskonstruktion Standarduppbyggnaden är två härdade glas med mellanliggande, värmestoppande och UV-beständig gel. Vid brand expanderar skikten mellan glasskivorna och bildar ett opakt, ogenomskinligt skikt. Glaset granulerar närmast elden och gelen vitnar i takt med att vattnet i den förångas. Glaset uppfyller höga krav i brandklasserna E, EW och EI.

Bra att tänka på:

Laminerade glas är ett lagerglas som sågas till rätt format. Måttanpassningen sker hos glasgrossisten, vilket betyder snabbare leveranstider jämfört med typer av glas som kräver fabriksbeställning.

Brandklass E-klass

Infallande strålning

Glaspartier i brandklass E kräver i normala fall ett skyddsavstånd till intilliggande brännbara föremål. Det för att förhindra antändning via strålningsvärme. Gränsen för antändning har i oberoende tester uppmätts till ca 30 kW/m² utan stick­lågor och ca 13 kW/m² i fall där sticklågor förekommer.

Att jämföra med strålningsvärden från ett enkelt rutarmerat glas, som efter 15 minuters brandprovning avger ca 32 kW/ m². Det uppmätta värdet efter 30 minuter är ca 45 kW/m².

Strålningsvärme och människor

Människor som evakuerar byggnader eller bekämpar bränder kan utsättas för kraftig värmepåverkan från både strålningsvärme och heta brandgaser. Överskrids vissa gränsvärden kan kritiska förhållanden uppstå med outhärdlig smärta och svåra hudskador som följd. Effektiv brandbekämpning av räddningspersonal i skyddskläder är möjlig där den infallande strålningen är mindre än 4,5 kW/m² vid 1,5 meter över golvnivå.

För att ge några exempel avger sol vid ekvatorn ca 1,0 kW/m² och svenskt sommarsolsken ca 0,7 kW/m²

Fler nyttiga gränsvärden vid dimensionering av brandskyddsglas

ca 10 kW/m² normalt floatglas spricker.
ca 13 kW/m² antändning av bomullstyg och trä vid långvarig strålning, samt närvar av en liten flamma.
ca 20 kW/m² kriterium för övertändning i ett rum, samt härdat glas spricker.
ca 25 kW/m² spontan antändning av bomullstyg och trä vid långvarig strålning.
ca 29 kW/m² spontan antändning av trä i det fria.
ca 40 kW/m² skyddsprinklat härdat glas spricker.
ca 42 kW/m² spontan antändning av bomullstyg efter ca 5 sekunder.
ca 45 kW/m² spontan antändning av trä efter ca 20 sekunder.

Brandklasser

Med hänsyn till egenskaper kategoriseras brandskydd i så kallade brandklasser. Den europeiska klassificeringsstandarden har möjliggjort klassen EW och reglerar på samma sätt klasserna E och EI. Tidigare testades E och EI enligt t ex svensk standard som har stor likhet med övriga Norden. Under EI regleras öppningsbara dörrar och fönster genom de brandtekniska beteckningarna EI1 30 och EI2 30. Skillnaden mellan dessa är att EI1 30 mäter temperaturen närmare karmen än EI2 30. När brandklass EI30 anges i samband med dörrar och fönster är det i svensk standard med härledning till EI2 30.

  • E-klass

    Anger att byggnadsdelen har flam- och rökavskiljande funktion. Dock finns inga krav på värmeisolerande egenskaper. Strålningsreduktionen för E-klassade glas är ca 50 %. I klassen återfinns rutarmerade och enkla härdade glas.

    Brandklass E-klass
  • EW-klass

    Glas i EW-klassen erbjuder betydligt bättre strålningsskydd än glas i klass E. Strålningsreduktionen är så hög som 95 %. Glas i klass EW får maximalt avge en strålningsintensitet på 15 kW/m².

    Brandklass EW-klass
  • EI-klass

    Glas i EI-klassen reducerar värmestrålning med hela 99 %. För en vägg i samma klass är den högsta tillåtna medeltemperaturstegringen för icke brandsida 140 °C. Maximal temperaturstegring på enstaka punkt är 180 °C

    Brandklass El-klass

Personsäkerhet

Vad händer när glaset går sönder? En viktig aspekt i planeringsarbetet är den som gäller allmän personsäkerhet. Där risken för bräckage är stor eller kraven på säkra utrymningsvägar är höga ligger utmaningen i att hitta rätt verktyg för uppgiften. Här nedan är en beskrivning på hur de vanligaste typerna av glas uppför sig i krossande situationer.

Floatglas

Vanligt fönsterglas. Ger vassa skärvor vid bräckage. Känsligt för stötar, t ex om en människa skulle falla mot det.

Laminerat glas

Uppbyggt av två eller flera floatglas med mellanliggande PVB folie. Vid bräckage spricker glaset som ett vanligt floatglas med skillnaden att folien håller ihop skärvorna.

Laminerat glas kan, beroende på uppbyggnad, användas till allt från bilrutor till person- och skottsäkra glas.

Härdat glas

Fem gånger starkare än vanligt floatglas. Stärks genom att glaset hettas upp till ca 650 °C och sedan hastigt kyls ned. Spänningarna som bildas håller samman glaset, vilket ger en odramatisk, granulerande effekt vid bräckage.

Bestämning av säkerhetsklass

För att klassificera ett glas monteras det i en provrigg och utsätts för pendelns vikt från olika fallhöjder. Hur glaset spricker/går sönder och från vilken fallhöjd avgör klassen.

Fallhöjd

α är den högsta fallhöjd då glaset inte gick sönder, eller då det gick sönder uppvisande ett ofarligt brott.

α = 3 vid H = 190 mm
α = 2 vid H = 450 mm
α = 1 vid H = 1200 mm

Typ av brott

(β) säger vilken typ av brott som man får då glaset går sönder.

(β) = A glaset går sönder som ett planglas.
(β) = B glaset går sönder som ett laminerat glas.
(β) = C glaset går sönder som ett härdat glas

Höjd

Φ är den högsta höjd då glaset inte gick sönder, eller då de gick sönder som ett laminerat glas.

Φ = 0 klarar ej lägsta klass
Φ = 3 vid H = 190 mm
Φ = 2 vid H = 450 mm
Φ = 1 vid H = 1200 mm

Hantering och lagring

När det gäller brandskyddsglas rekomenderas varsam hantering. Beroende på typ av brandskyddsglas är de känsliga för t ex frost, värme, uv-strålning och fukt. Fel lagrade kan glasen förlora sina optiska och brandskyddande egenskaper. Det bästa är att alltid lagra brandskyddsglasen inomhus i ett torrt ventilerat utrymme.

  • Kyla

    De härdade, rutarmerade och laminerade brandskyddsglasen får ej utsättas för en temperatur lägre än -40 °C. Förseglade brandskyddsglas innehåller mer fukt och får därför ej utsättas för lägre temperatur än -10 °C.

  • Värme

    Då alla brandskyddsglas utom enkla härdade och trådarmerade har brandskikt som reagerar på värme ska dessa lagras svalt. Glasen får inte utsättas för temperaturer över 50 °C. Observera att lagring t ex i mörka plåtskjul eller på tak under regnskydd kan innebära en risk för höga temperaturer. En del laminerade glas är inte UV-stabila och får därför inte utsättas för direkt solljus.

    Brandklass EW-klass
  • Fukt

    Speciellt laminerade och förseglade brandskyddsglas kan ta skada vid kontakt med vatten och fukt. Lagras med fördel inomhus i ett torrt och ventilerat utrymme. Bland annat för att undvika markfukt och väderväxlingar.